I dessa tider kan vi ju inte undvika att beröras av Covid-19 och de konsekvenser detta virus fört med sig.
Så här berättar en av våra medlemmar:
En ställföreträdare berättar
“Två av mina huvudmän bor på äldreboende. Nu får jag inte besöka dem längre. En av dem kan jag inte ens kommunicera med via telefon eftersom hen inte talar i telefon. Det känns jobbigt att den sociala delen av mitt godmanskap inte längre kan utföras. Det är inte samma sak att prata med personalen på äldreboendet.
Jag vill själv kunna se att de mår bra. En av huvudmännen har inte vare sig släktingar eller vänner som bryr sig. Det känns som om jag är den enda kontakt hen har med omvärlden, som om det är jag som är anhörig.
Jag tycker inte att det känns bra och jag får dåligt samvete trots att jag vet att jag inte borde ha det”.
Ställföreträdare
Ja, visst är det så att vi som ställföreträdare ibland känner oss som anhöriga, God man – eller förvaltarskap handlar inte bara om ta hand om huvudmannens ekonomi. Den sociala delen är nog så viktig.
Social kontakt.
Kanske tänker vi inte alltid på de insatser vi gör för dem som behöver dem mest. Det sägs att ensamhet är vår nya folksjukdom. Social isolering kan innebära risk för andra sjukdomar eftersom immunförsvaret kan försvagas av social isolering.
Genom att besöka de av våra huvudmän som lever ensamma spelar vi en mycket viktig roll, inte bara för huvudmannen utan också för samhället.
Corona
Restriktionerna på grund av Corona följer vi givetvis till punkt och pricka. Detta tar dock inte bort det dåliga samvete vi kan känna när inte heller vi kan skingra huvudmännens ensamhet. Ändå måste ju detta ställas mot risken för smittspridning och då finns det inga alternativ – vi måste avhålla oss från att besöka de av våra huvudmän som befinner sig i riskzonen.
Hoppas, hoppas att vi ser ljuset i tunneln snart.
Styrelsen